Well...
Dagen gick kanske inte så bra som jag hade hoppats. Men jag har fått lära mina gruppkompisar (som jag för övrigt fortfarande har extremt svårt att samarbeta med) att det är en väldigt stor skillnad på att bli underkänd och på att inte bli godkänd. Vi blev med andra ord inte godkända på det arbete vi hade gjort till idag utan blir tvungna att komplettera det.
Fine by me, tänkte jag. Mina gruppkompisar höll på att bryta ihop.
"Men det här är sjukt!!! Jag har aldrig blivit underkänd i hela mitt liv!!!!"
Det kanske var dags nu då? Nederlag förstärker dig! Usch... Jag blir så trött på dem ibland. För det mesta.
Jag fick precis ett sms från L.
Du får mig att le fånigt och bli lycklig, med ett sms. Därför älskar jag dig.
Kommentarer
Trackback
